--- title: "Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens opublicerade data om unga kvinnor, självdestruktiva handlingar/självskada – och föregående behandling med psykofarmaka" type: "Artikel" date: "2026-10-15" updated: "2026-11-15" description: "Det främsta syftet med denna rapport är att informera dig om dessa, för dig, troligen okända data." url: "https://jannel.clearagency.ai/artiklar/socialstyrelsens-och-folkhalsomyndighetens-opublicerade-data-om-unga-kvinnor" canonical: "https://jannel.clearagency.ai/artiklar/socialstyrelsens-och-folkhalsomyndighetens-opublicerade-data-om-unga-kvinnor" markdown_url: "https://jannel.clearagency.ai/artiklar/socialstyrelsens-och-folkhalsomyndighetens-opublicerade-data-om-unga-kvinnor.md" site: "Kritik av psykiatrin" publisher: "Kritik av psykiatrin" language: "sv-SE" breadcrumbs: - "Startsida: https://jannel.clearagency.ai/" - "Artiklar: https://jannel.clearagency.ai/artiklar" - "Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens opublicerade data om unga kvinnor, självdestruktiva handlingar/självskada – och föregående behandling med psykofarmaka: https://jannel.clearagency.ai/artiklar/socialstyrelsens-och-folkhalsomyndighetens-opublicerade-data-om-unga-kvinnor" author: "Janne Larsson" reading_time_minutes: 9 --- # Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens opublicerade data om unga kvinnor, självdestruktiva handlingar/självskada – och föregående behandling med psykofarmaka *Artikel · 15 oktober 2026 · 9 min läsning* > Det främsta syftet med denna rapport är att informera dig om dessa, för dig, troligen okända data. Till Socialstyrelsens GD Björn Eriksson 3 oktober 2026 Bäste Björn, Ladda ner som PDF Janne Larsson skribent/researcher ## Kort rapport 3 oktober 2026 Till Socialstyrelsens GD Björn Eriksson Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens opublicerade data om unga kvinnor, självdestruktiva handlingar/självskada – och föregående behandling med psykofarmaka Bäste Björn, Det främsta syftet med denna rapport är att informera dig om dessa, för dig, troligen okända data. Uppgifterna om självskada och föregående behandling med psykofarmaka är dock i sin helhet hämtade från Socialstyrelsens egna register. Jag vill också med rapporten starkt föreslå dig att låta opartiska tjänstemän på myndigheten sammanställa mer fullständiga data om det som belyses nedan. Nedanstående diagram får tjäna som utgångspunkt för rapporten: De *röda* staplarna representerar Socialstyrelsens uppgifter om unga kvinnor (*12*–19) vårdade för självdestruktiv handling/självskada under åren 2015–2023. Med sjukhusvård menas här *”påbörjad heldygnsvård eller oplanerad specialiserad öppenvård inom akutverksamhet”.* Det är de heltäckande uppgifterna om *alla* unga kvinnor som vårdats inom slutenvård respektive på akuten. Uppgifterna är hämtade från myndighetens patientregister och från underlaget till myndighetens faktablad från januari i år[1]. Vi ser en ökning i antalet fall med **84** procent sedan 2015. De *gröna* staplarna representerar Folkhälsomyndighetens uppgifter om unga kvinnor (*10*–19) vårdade för självdestruktiv handling/självskada under åren 2021–2023. Med sjukhusvård menas här *”påbörjad heldygnsvård”* (slutenvård). Dessa fall är alltså *en* *delmängd* av Socialstyrelsens ovan angivna uppgifter och utgör ungefär hälften av dessa. Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndighetens faktablad från april i år[2]. 1 Sjukhusvård och eftervård vid avsiktlig självskada, Socialstyrelsen 2026, [Referens: Sjukhusvård och eftervård vid avsiktlig självskada](https://jannel.clearagency.ai/docs/2026-1-10008) ([https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/2b33fec0f7f24a25a3edd44088c69bfa/2026-1-10008.pdf](https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/2b33fec0f7f24a25a3edd44088c69bfa/2026-1-10008.pdf)) 2 Avsiktliga förgiftningar bland unga, FHM, 23 april 2026, [https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/avsiktliga-forgiftningar-bland-unga/](https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/avsiktliga-forgiftningar-bland-unga/) Den undersökning ihop med KI som beskrivs i Folkhälsomyndighetens faktablad är föremål för en separat granskning. ### Förskrivningen av psykofarmaka till unga kvinnor 10–19 åren 2015–2023 Det här berättar Socialstyrelsens läkemedelsregister om förskrivningen av psykofarmaka till unga kvinnor 10–19 under åren 2015–2023: Vi ser att antalet kvinnor som fått antidepressiva ökat med 127 procent, antalet som fått ADHD-preparat (centralstimulantia) ökat med 173 procent, antalet som fått lugnande medel ökat med 43 procent, och antalet som fått neuroleptika ökat med 135 procent. 2015 var året för Socialstyrelsens nya expanderade behandlingsrekommendatior om ADHD-preparat. Så här ser förskrivningen ut (i annan skala) till unga kvinnor av psykiatrins mest toxiska preparat, neuroleptika, under åren 2015–2023. I november 2015 höll Läkemedelsverket ett så kallat expertmöte, för att begränsa förskrivningen av just neuroleptika till unga. Resultatet blev en ökning i förskrivningen till unga kvinnor med 135 procent. #### Förhållandet mellan självdestruktiva handlingar och psykofarmaka Ingenstans i Socialstyrelsens rapporter finns en detaljerad redovisning och analys av den föregående behandling med psykofarmaka som de unga kvinnor som vårdats för avsiktlig självskada fått. Och det trots att en ökning i antalet självskador med 84 procent (2015–2023) sammanfaller med en närmast exploderande förskrivning av psykofarmaka till unga kvinnor under samma tidsperiod. Det är än mer märkligt då det sedan länge finns allvarliga varningar utfärdade om den ökade risken för aggressivt, självdestruktivt, suicidalt beteende från olika psykofarmaka. Så till exempel har antidepressiva en välkänd ”Black Box Warning” om riskerna. Det är vidare känt att ADHD-preparat i klassen metylfenidat (som Concerta) i kontrollerade studier visat sig öka risken för depressiva tillstånd med 62 procent, för aggression/fientlighet med 116 procent och för psykotiska/maniska tillstånd med 190 procent.³ Ett rent orsaksmässigt förhållande. Ett av de viktigaste tänkta skälen för psykiatriker att skriva ut dessa preparat är att skydda mot/förhindra just självdestruktiva handlingar, aggressionsutbrott, depression, och psykotiska/maniska tillstånd. De kontrollerade studierna av preparaten visar dock att det är högre risk att drabbas av dessa tillstånd för dem som fått psykofarmakan än för dem som fått placebo (sockerpiller). En hög nivå av behandling med antidepressiva och ADHD-preparat innan det självdestruktiva beteendet, ger således än mer stöd för det som redan bevisats i de kontrollerade studierna, och omvänt, en stark signal om att dessa preparat inte har någon skyddande effekt vad gäller självdestruktivt beteende. Det är alltså av stor vikt att ta fram uppgifter om den föregående behandlingen som dessa unga kvinnor fått i form av, i första hand antidepressiva och ADHD-preparat, och av, i tillägg till dessa, neuroleptika, psykiatrins tyngsta droger – med de mest allvarliga skadeverkningarna. #### Hur såg då den föregående behandlingen med psykofarmaka ut? Vi borde alltså få veta vilken föregående behandling som de unga kvinnorna som vårdats för självdestruktiva handlingar under åren 2015–2023 fått (representerade av de röda staplarna på sidan 1). Det får vi inte veta i någon av Socialstyrelsens rapporter. Det har krävts ett utomstående initiativ – med beställning av data från Socialstyrelsens betalningskrävande registerservice – för att börja granska denna behandlingsbakgrund. De uppgifter som redovisas nedan är hämtade från myndighetens patientregister och läkemedelsregister.⁴ 3 MHRA, Preliminary Variation Assessment Report, Concerta, juli 2010 4 Alla uppgifter om föregående och samtidig behandling (där behandling här ses som liktydig med uthämtande av psykofarmakan) har utfåtts via Socialstyrelsens betalningskrävande registerservice, och finns inte publicerade på annat håll. Reservation för eventuella feltolkningar av utlämnade statistiska uppgifter och för smärre fel i de manuellt gjorda beräkningarna. De är begränsade till ett år – 2023 – det år då Socialstyrelsen i sin rapport angett att 2498 unga kvinnor 12–19 år, vårdats inom ”påbörjad heldygnsvård eller oplanerad specialiserad öppenvård inom akutverksamhet” – för självdestruktiva handlingar. Om antidepressiva och ADHD-preparat hade en skyddande effekt mot självdestruktivt beteende/självskada, skulle förekomsten av föregående behandling med dessa preparat vara låg hos unga kvinnor som vårdats för dessa tillstånd. Och tvärtom, om förekomsten var hög skulle det bekräfta de orsakssamband som bevisats i det kontrollerade studierna. De av Socialstyrelsen begärda och utlämnade uppgifterna visar på det sistnämnda. Socialstyrelsens opublicerade uppgifter: Av de totalt 2498 unga kvinnorna (12–19) som vårdats för självdestruktivt beteende/självskada under 2023 (röd stapel s.1), hade hela 1510 (60 %) fått föregående behandling med antidepressiva (2022 eller 2023).⁵ 665 (27 %) av kvinnorna hade på motsvarande sätt behandlats med ADHD-preparat. 581 (23 %) hade behandlats med psykiatrins mest toxiska droger – neuroleptika. Det här är naturligtvis skrämmande siffror. Speciellt när vi vet att en stor andel av dessa unga kvinnor behandlats, inte bara med ett slags psykofarmaka, utan två, och ibland tre (se också Folkhälsomyndighetens uppgifter senare i texten). Så till exempel vet vi att cirka 480 (19 %) av kvinnorna fått föregående behandling med både antidepressiva och ADHD-preparat. Vi kan se att det totala antalet av de vårdade unga kvinnor som fått föregående behandling med antidepressiva eller ADHD-preparat är 1695. Längre sträcker sig inte denna utomstående granskning av Socialstyrelsens registerdata. Det sannolika är att de unga kvinnor som fått neuroleptika, i de allra flesta fall fått dessa preparat tillsammans med antidepressiva och/eller ADHD-preparat. Inkluderat i den här granskningen är inte psykofarmaka i form av lugnande/ångestdämpande medel. Och granskningen gäller 2023 – inte åren 2015–2022. Slutsatsen är att minst 70 procent av de unga kvinnor som vårdats för självdestruktivt beteende/självskada under 2023 fått föregående behandling med psykofarmaka (2022–2023). Folkhälsomyndighetens opublicerade uppgifter: Folkhälsomyndigheten har i det tidigare nämnda faktabladet från april 2026 visat utvecklingen vad gäller vård av unga kvinnor i heldygnsvård för självdestruktivt beteende/självskada, under de första åren på 2020-talet.⁶ (Representerat i de gula staplarna på sidan 1.) Dessa fall är alltså en delmängd av Socialstyrelsens redovisade fall (som täckte både ”påbörjad heldygnsvård eller oplanerad specialiserad öppenvård inom akutverksamhet”). Socialstyrelsens redovisade fall (röda staplar) gäller unga 12–19 medan Folkhälsomyndighetens redovisade fall gäller unga 10–19 år. 5 Sista justering av uppgifter, från augusti 2026 6 Avsiktliga förgiftningar bland unga, FHM, 23 april 2026, [https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/avsiktliga-forgiftningar-bland-unga/](https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/avsiktliga-forgiftningar-bland-unga/) Till skillnad mot Socialstyrelsen har Folkhälsomyndigheten tagit fram uppgifter om föregående behandling med psykofarmaka, som dessa unga fått – 90 dagar före inläggningen för heldygnsvård av avsiktlig självskada under ett visst år. Dock har man inte, annat än i mycket generella ordalag, i faktabladet beskrivit denna behandling. Från det opublicerade underlaget till Folkhälsomyndighetens faktablad har myndigheten, mot betalning, på begäran utlämnat nedanstående uppgifter. (För att kunna jämföra med Socialstyrelsens uppgifter ovan, har år 2023 valts för granskning.) Av de totalt 1213 unga kvinnorna (10–19) som vårdats i heldygnsvård för självdestruktivt beteende/självskada under 2023 (gul stapel s.1), hade hela 642 (53 %) fått behandling med antidepressiva inom 90 dagar före intaget på sjukhus för vård av självskada. (Notera alltså att uppgifterna gäller de som fått behandling inom 90 dagar före vårdtillfället.) 242 (20 %) av kvinnorna hade på motsvarande sätt behandlats med ADHD-preparat. 231 (19 %) hade behandlats med psykiatrins mest toxiska droger – neuroleptika. Folkhälsomyndighetens opublicerade data visar att de unga kvinnorna fick behandling med en kaskad av psykofarmaka inom 90 dagar före självskadan Det begärda och utlämnade underlaget till Folkhälsomyndighetens faktablad visar på något än mer alarmerande: De unga kvinnorna behandlades med en kaskad av olika klasser av psykofarmaka inom 90 dagar före självskadan och vården. Vi brukar få läsa artiklar i media med budskapet ”han/hon fick ingen vård”. Man pratar om ”underbehandling”. Vad dessa unga kvinnor utsattes för är motsatsen. Det är en förödande utdelning av psykofarmaka. Myndighetens underlag visar att 835 av de 1213 sjukhusvårdade unga kvinnorna – 69 procent – fått psykofarmaka inom 90 dagar före vården. Vi pratar då om antidepressiva, ADHD-preparat, neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (exklusive melatonin). Men vi kan i granskningen se så mycket mer: Vi finner att 470 av de 835 kvinnorna (56 procent) fått två eller fler klasser av psykofarmaka under denna tid. I nedanstående diagram ser vi exakta data om vad dessa unga kvinnor fick i form av ”1” ”2”, ”3 eller fler” klasser av psykiatriska droger inom 90 dagar före sjukhusvården för avsiktlig självskada. #### Liggande diagram över överlappningar Det liggande diagrammet ovan är den alarmerande beskrivningen av den kaskad av psykofarmaka som unga kvinnor nu utsätts för. Vi tittar nedan på vad de 835 kvinnorna (av de totalt 1213 som tagits in för sjukhusvård) år 2023 fått i form av olika kombinationer av psykofarmaka. Notera att runt 20 procent av dessa unga kvinnor fått psykiatrins mest toxiska preparat – neuroleptika, i olika kombinationer. #### Och uppföljningen blev 2 biverkningsrapporter “The easiest way for the medical system (or indeed any system) to deny the harm it causes is simply to not collect the data. It’s the oldest trick in the book.”(Representant för nätverket runt post-SSRI sexual dysfunction, PSSD) Psykiatriker – och ansvariga myndigheter som Socialstyrelsen och Läkemedelsverket – tror uppenbarligen inte på vad som bevisats i de placebokontrollerade studierna av antidepressiva och ADHD-preparat, att de ökar risken för självdestruktiva, aggressiva handlingar. Att psykofarmakan direkt orsakar dessa beteenden. År efter år hör vi floskler om vikten av god uppföljning. Men verkligheten är den här: När politiker och medier frågar Läkemedelsverket om hur många rapporter om självdestruktiva handlingar som inkommit till myndigheten från läkare, för 2023, om unga kvinnor 10–19 -så blir svaret två. Två rapporter, där uppgifterna sedan också går till andra databaser för uppföljning av ”safety” av preparaten. Resten av fallen blir del av ”the oldest trick in the book”. De finns inte. #### Avslutande ord Jag antog inledningsvis, att du Björn Eriksson som GD på Socialstyrelsen, inte var bekant med uppgifterna om den föregående psykofarmakabehandlingen som unga kvinnor fått innan vården för självskada/självdestruktivt beteende. Trots att uppgifterna är hämtade från Socialstyrelsens register. Du vet en hel del om det nu. Jag ville också med rapporten starkt föreslå dig att låta opartiska tjänstemän på myndigheten sammanställa mer fullständiga data om det som tagits upp ovan. Med opartiska tjänstemän menas personer som inte har eller har haft någon koppling till berörda läkemedelsbolag, och inte heller varit del av att ha tagit fram tidigare behandlingsrekommendationer om antidepressiva, ADHD-preparat och annan inblandad psykofarmaka. Jag förstår att det är en känslig fråga, då det står klart att det är Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer som ytterst skapat den situation som beskrivs i denna rapport. Socialstyrelsen kan ta fram fullständiga data om den föregående behandlingen med psykofarmaka som dessa unga kvinnor fått, för åren 2015–2025, inte bara som i denna rapport, för ett år. Myndigheten kan visa exakt vilka psykiatriska preparat som skrivits ut tre månader, sex månader eller ett år före vården för självskada, och efteråt. Man kan visa utvecklingen vad gäller förskrivning av ”1” ”2”, ”3 eller fler” klasser av psykiatriska droger; man kan utgå från vad som redan bevisats i de placebokontrollerade studierna (se ovan), och analysera ökningen i självdestruktivt beteende med hänsyn till detta. Jag ser fram mot ett positivt svar om att Socialstyrelsen kommer att göra det här. Vänliga hälsningar Janne Larsson skribent/researcher janne.olov.larsson@telia.com ## Fler korta texter - [Del 2 -Myndigheten “svarar” – Mörkläggning av uppgifter om unga kvinnor skadade av psykofarmaka i Folkhälsomyndighetens och Karolinska institutets miljonstudie om unga och självdestruktivt beteende](https://jannel.clearagency.ai/artiklar/del-2-myndigheten-svarar-morklaggning-av-uppgifter-om-unga-kvinnor-skadade-av.md) — Artikel, 2026-10-30 - [Mörkläggning av uppgifter om unga kvinnor skadade av psykofarmaka i Folkhälsomyndighetens och Karolinska institutets miljonstudie om unga och självdestruktivt beteende](https://jannel.clearagency.ai/artiklar/morklaggning-av-uppgifter-om-unga-kvinnor-skadade-av-psykofarmaka-i.md) — Artikel, 2026-09-14 ## Så citerar du Kritik av psykiatrin. “Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens opublicerade data om unga kvinnor, självdestruktiva handlingar/självskada – och föregående behandling med psykofarmaka”. Kritik av psykiatrin, 2026-10-15. https://jannel.clearagency.ai/artiklar/socialstyrelsens-och-folkhalsomyndighetens-opublicerade-data-om-unga-kvinnor (hämtad ). ## Företag och kontakt - **Företag:** Kritik av psykiatrin --- [Visa på webbplatsen](https://jannel.clearagency.ai/artiklar/socialstyrelsens-och-folkhalsomyndighetens-opublicerade-data-om-unga-kvinnor) · [Allt i Artiklar](https://jannel.clearagency.ai/artiklar.md) · [Webbplatsens index för AI-agenter (llms.txt)](https://jannel.clearagency.ai/llms.txt)